12 maj 2019

Vågornas rytm

Akryl och olja på duk. 47x56 cm (med ram).



Flera gånger på senare tid har det smugit sej in hav och båtar i målningarna jag jobbar med. Jag älskar verkligen havet - så länge jag är kvar på land... Ute till havs känner jag ett visst obehag. Men det är nåt magiskt och vackert och mäktigt också med att befinna sej så långt från land att man bara ser vatten. Ungefär som i öknen, fast tvärtom.

Den här målningen har jag inte jobbat med ett dugg sen 2016. Jag gjorde den väldigt snabb i en stil som var rätt influerad av aboriginernas fantastiska konst med många små prickar. Sen målade jag över den i några omgångar och sen tänkte jag fortsätta på den. Så blev det inte. En vän till mej kom in i ateljén för nästan tre år sen och tyckte att den var helt klar. Det höll jag inte alls med om. Då. Men nu gör jag det. Efter att ha tittat på den många gånger under flera år (först för att fundera på vad jag skulle lägga till eller ta bort) gjorde jag idag en ram till den och så fick den sin titel. Titeln har jag funderat på ett tag. Men som några gånger förut när jag precis signerat tavlan och skrivit titeln (på baksidan) ändrade jag mej och kom på en mycket bättre!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar