Olja på duk, 48x42 cm (med ram). November-december 2013.
Ända från min första målning har musiken varit en minst lika stor inspirationskälla som konst. Men inte bara musik, utan även bl a kakel, mosaik och tyger.
Speciellt under förra året och nu i år har jag gjort flera målningar med inspiration från dom fantastiska bogolan-tygerna från Mali och Burkina Faso. Jag älskar färgerna och den oregelbundenhet i det regelbundna som uppstår när allting görs för hand.
Uppdatering maj 2014: Andra målningar från den här perioden är t ex den här och den här.
Förra året och i år har jag gjort flera målningar starkt inspirerade av bogolan-tygerna från Mali. Läs mer om det här. Här använde jag dock andra färger än på dom andra målningarna.
Olja på duk, 51x62 cm (med ram). Hösten 2012-våren 2013.
"Innan jag hann svara började han tala om nagualen Elias. Han sade att nagualen Elias hade en mycket vetgirig läggning och att han var skicklig att arbeta med sina händer. På sina resor som drömmare såg han många föremål, vilka han kopierade i trä och järnsmide. Don Juan försäkrade mig att en del av dessa modeller hade en utsökt oförglömlig skönhet.
- Vad för slags föremål var det ursprungligen?
- Det finns det ingen möjlighet att ta reda på, sade don Juan. Du måste betänka att eftersom nagualen Elias var indian, gav han sig ut på drömmandets resor ungefär som ett vilt djur stryker omkring efter byte. Ett djur visar sig aldrig på en plats där det finns tecken på verksamhet. Det kommer bara när ingen är i närheten. Vi kan väl säga som så, att nagualen Elias som enstörig drömmare besökte oändlighetens skrotupplag när ingen fanns i närheten. Och kopierade vad han än råkade se, men aldrig visste vad dessa ting skulle användas till eller deras ursprung."
Blogginlägg nr 1! Jag kommer att här på galleriet förhoppningsvis presentera alla målningar jag gjort och jag börjar med dom allra nyaste målningarna och går sen bakåt i tiden.
Le Secret du Sahara var namnet på ett hotell min vän och jag bodde i under vår vistelse i den marockanska öknen 2005. Hotellet var fantastiskt men i så dåligt skick att det troligen inte står kvar längre. Frid över dess minne!
En kväll gick vi ut i skymningen och satte oss i en liten oas. Jag tyckte det var så vackert där så jag satt kvar länge ensam...ända tills jag plötsligt kände en enorm smärta i ena foten. Det var en smärta som snabbt spred sej uppåt längs benet och dessutom gick rakt upp i hjärnan. På bara nån sekund var jag övertygad om att mitt ben bokstavligen brann inuti och att jag omöjligt skulle kunna få på mej sandalen på den onda foten - det kändes som om foten var tre gånger så stor som normalt. Till min förvåning gick det dock bra och jag började sakta försöka ta mej tillbaka till hotellet. Det kändes som det tog en evighet innan jag var framme. På vägen dit visste jag inte vad som hänt mej, allt var så annorlunda, kanske var jag redan död? Jag tittade upp mot himlen och hela världen var så vacker att jag ville bevara så mycket som möjligt av det jag såg innan jag dog.
När jag kom till hotellet ville folk se min fot och det konstaterades snabbt att jag blivit stucken av en skorpion.
Jag visste ingenting om skorpionens gift då, men senare har jag tagit reda på att det är bl a ett nervgift som närmast kan beskrivas som en mycket stark hallucinogen drog. Smärtan var stundtals obeskrivlig, men ändå var det hela en enormt vacker upplevelse som jag inte vill vara utan.
Den fantastiska musiken med Ali Farka Touré är hämtad från ett kassettband med blandad musik från Sahara som vi lyssnade på mycket under vistelsen där.