Jag älskar nätter. På nätterna målar jag bäst, jag går lätt in i ett tillstånd av frid och ro. Tiden går i ett annat tempo. Jag har gjort flera målningar som mer eller mindre hyllar natten, t ex Nattens musikanter från 2016 och Natt på Urkult från 2014. Den här målningen är, precis som ”Nattens musikanter”, delvis inspirerad av nätterna i den lilla byn Abéné i Casamance (södra Senegal). Tavlan är målad på en duk från en loppis och jag använde den även till Höstdagjämning 2022.


Min dåvarande flickvän hade sagt att jag skulle älska Abéné och i januari 2011, när jag åkte till henne, hade hon ordnat så att vi skulle åka dit. När vi kom fram, efter en lååång bussresa, la jag mej på en säng i vårt rum och somnade direkt. När jag vaknade var det kolsvart, varmt men ändå lite svalt. På avstånd hördes trummor. Jag gick ut, tände en cigarrett och tittade in i det nästan kompakta mörkret. Jag kände den ljumma vinden stillsamt viska till mej att jag var välkommen.


Efter en stund dök min flickvän upp ur mörkret. Hon hade varit och köpt mat och ett par öl på ett enkelt café i närheten. Hon frågade vad jag tyckte om Abéné, jag sa att jag älskade det redan fast jag bara sett det i mörker. Hon sa att det visste hon att jag skulle göra. Vi satt i den tropiska natten och jag var så tacksam över att befinna mej just där...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar