"Quand un vieillard meurt, c'est une bibliothèque qui brûle."
("När en gammal människa dör, är det ett bibliotek som brinner upp.")
- Amadou Hampâté Bâ
Citatet ovan gäller såklart inte bara gamla människor, utan alla människor.
Vissa minnen har man bara tillsammans med en person. När den andra personen är borta är man ensam kvar. När man själv är borta finns inte minnena alls kvar i världen.
Nu är det bara jag som vet vad vi skulle göra med alla dom här långa pinnarna på bilden, vem som tog fotot och med vilken kamera, var i världen den här gården ligger och när bilden togs. Bara jag vet nu vem som lämnat kvar den ihoptejpade vattenslangen och - inte minst - vilken maträtt som du introducerade just vid det runda lilla bordet i bakgrunden och vilka som var med och åt den.
Och det är bara ett exempel bland miljoner.
Jag saknar dej obeskrivligt, men är så tacksam för att jag fick lära känna en så fantastiskt fin person som du.
Men livet blir aldrig mer detsamma.
Kommer du ihåg när du första gången spelade den här musiken för mej?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar